Söndag. Ny vecka.

Är inne i vecka 35 (34+0). Alltså drygt fem veckor tills lilla knodden ska behagas kika ut.

 

Är sjukt mycket som snurrar runt just nu. Jag känner mig lite som ett vrak, går omkring i vakum medans tankarna flödar omkring. Det är skrämmande hur snabbt tiden har gått. Självklart längtar jag tills förlossningsarbetet ska starta, samtidigt är det en rädsla som börjar smyga sig på..

 

R lugnar mig hela tiden, ' det kommer gå bra ' . Och det är väl klart jag vill att det ska gå bra, samtidigt går jag runt här med gråten i halsen och har inte en jävla aning om vad jag ska förbereda mig på. Hormonerna rusar i kroppen och man kan gå från överlycklig till deppig på en millesekund.

 

Lite från en gravid kvinnas hjärna..